|
Höstresan startade något senare än vanligt, söndag 19/8, eftersom vi skulle en sväng till Provia i Helsingborg för att få stänkskydd monterade, ordna med täthetskontroll samt övrig garantiservice. Vi övernattade som vanligt i Råå småbåtshamn. Efter överfart till Helsingör tog vi oss sedan snabbt genom Danmark ner till Gedser och ny färja till Rostock och vidare till Alt Schwerin och ön Plauer Werders Inselcamping. Där träffade vi en svensktalande tysk dam som hjälpte oss vid inskrivningen. Vi hade ännu inte växlat till oss några Euro så de slantar vi hade kvar sen fjoårsresan räckte inte till både camping och dusch men killen i receptionen bad mig tömma börsen. Det blev ca 4 cent och för det gav han oss 2 st duschpoletter. Väldigt hyggligt! I Malchow tog vi så ut pengar och fortsatte resan till en Stellplatz i Zerkwitz kostnad €12 inklusive ström och dusch.  Nästa morgon for vi vidare en bit till Lübbenau-Spreewald eftersom vi ville besöka "Tysklands Venedig", ett stort inlandsdelta bebott av ett folkslag som kallas sorber. De är till antalet ca 50000, en västslavisk folkstam som behållit sitt eget språk och traditioner. Området ligger sydost om Berlin och genomkorsas av många flodarmar och närmare 200 kanaler som är mellan 1/2 och 3 m djupa och som bredast omkring 4 m. Området finns med på UNESCOs lista över viktiga biosfärreservat. Där finns mer än 500 rödlistade växter bl.a många orkidéer. Turisterna erbjuds en färd i flatbottnade pråmar s.k. Kahn som stakas runt på de många vattenvägarna av stakande kahnkaptener. Man kan också hyra kanoter eller ta sig fram på särskilda vandringsvägar."Gondolerna" tar ca 20 personer. Vi mötte på vår rundur brevbäraren som kom stakande i sin lilla pråm för att dela ut posten till de boende. Endast polis och ambulans får använda motor alla övriga boende stakar sin egen pråm som används för skolskjuts, butiksresor osv. Vi åkte en ca 4 timmars kanalfärd, som avbröts av en en timmes rast vid en restaurang efter kanalkanten. Där åt vi panerad schnitzel och tittade på folklivet och alla marknadsstånd. Man sålde souvenirer och konserverade ättiksgurkor som är områdets specialitet. Dagen därpå åkte vi vidare till Besucherbergwerk F60, ett 80 m högt, 502 m långt och 204 m brett transportband för brunkol och jord, som 1991 togs i drift och som togs ur drift redan 1992 på grund av den ekonomiska och politiska ändringen i östra Tyskland. De två stora grävmaskinerna som användes är fortfarande i bruk vid andra öppna gruvor. Grävarna bestod av 43 stycken jättestora skopor som var och en kunde innehålla 3700 liter och som forslade bort massorna till stora järnvägsvagnar. Vattenfall, som ju bryter brunkol i Tyskland, äger flera sådana jättestora transportband som fortfarande är i drift. Bergverket visas nu för allmänheten. Långa gångvägar och många trappor leder upp till en panoramaplattform som byggts för turisternas skull. Efter att gruvbrytningen avstannat i den öppna gruvan har gruvområdet återfyllts och sedan vattenfyllts så att en stor sjö kallad Bergheide ,efter den by som tidigare fanns där, har bildats och som kommer att användas för rekreation och bad i framtiden.   Färden gick sedan vidare tvärs genom Tyskland med övernattning vid Stellplats Alte Ziegelei och Freiseitcentrum i Bühl innan vi kom fram till Strasbourg där vi besökte katedralen, såg folkdans, åkte Minitram runt gamla stan (ej värt priset). Vi tog oss sedan ut till Palais de l´Europe som låg utanför stan och var en mycket stilig och påkostad byggnad. På vägen söderut övernattade vi på Camping Huanne (ACSI) och sedan gratis vid en tryffelgård nära Grignan: Domaine de Bramarel. Jag köpte en liten burk tryffel som vi ska festa på i höst.  Så var vi framme vid Medelhavet och Port-St-Louis-du-Rhone där vi stannade 2 nätter på gratisparkeringen vid hamnbassängen i sällskap med över 80 husbilar. En populär plats! Vi cyklade ut till Port Napoléon men där såg vi inga bekanta och området hade utvidgats väldigt mycket och det förekom nybyggnation av reception och restaurang och många båtförsäljare hade här sina kontor. Vi åkte också ut till plagen och där såg det väldigt annorlunda ut än i fjol eftersom vattnet nu gick ända fram till parkeringen och det var helt omöjligt att köra ut på stranden som vi gjort tidigare.  Färden gick vidare efter sydkusten mot Le Grau du Roi och campingen Le Boucanet. Vi tog ett snabbt bad i Medelhavet. Väldigt kallt eftersom bottenvattnet blåst in i den hårda vinden. 
I Gruisson fanns en väldigt stor husbilsplats "Aire de 4 Vents" för ca 160 bilar. Där stannade vi 2 nätter. Kostnad €6,10/ natt, ingen ström men toa, dusch och vatten fanns att tillgå. Vi cyklade runt gamla stan och tittade på marknaden samt köpte vykort och frimärken. Sedan for vi ut till plagen och badade men det var lika kallt i vattnet där så det blev ett snabbt dopp. Söndagen den 2 september vände vi åter norrut och tog vägen över Midi-Pyreneerna till Millauviadukten, som gjort att vägen mellan Paris och Medelhavet (A75) kortats betydligt. Vi beundrade den vackra bron 270 m ovanför Tarnfloden. Sedan vek vi av från motorvägen och tog en smal och krokig väg mellan djupa klyftor innan vi äntligen hittade campingplatsen nära St-Pal.  Vi fortsatte så över Centralmassivet, som högst 1121 m.ö.h. till en husbilsplats i St-Remy-de-Blot nära Chateau Rocher. Där stod vi för oss själva i den lilla byn och såg knappt en enda människa eller någon bil. Nästa ställe blev Gien och campingen Les Bois du Bardelet där vi betalade med vår sista Camping Cheque från 2006. I Tourvilliers hade vi tänkt besöka en Champagnecave men där var man mitt uppe i plockningen och inte intresserad av besök. Vi låg i alla fall gratis där innan staden Toul, som vi kom till sedan. Där fick vi en lång, jobbig promenad i den gamla staden. Det var lätt att gå vilse och kartan som vi köpte på turistbyrån var inte så lätt att följa då vi inte såg solen som visade väderstreck. Det tog ett bra tag innan vi hittade tillbaka till bilen. Vi var in i katedralen men där var restaurering på gång så man såg inte så mycket. Vi låg sedan på camping Le Paquis nära Metz innan vi kom åter in i Tyskland efter att ha handlat diesel i Luxemburg. Så en färd längs den vackra Moseldalen.  I Mehring köpte vi vin och likör och i Ernst, en Stellplatz vid Mosel, mer vin. Där träffade vi ett svenskt par i en stor Flair, också medlemmar i MHC, som vi hälsade på på kvällen.Nu började det kännas att det var höst och vi slog på värmen under natten. På morgonen var det disigt i luften och ganska svalt. Uetze och camping Irenensee (ACSI) bjöd på regn och dis. Nästa ställe blev Fehmarn-Strukkamp och sedan färjan till Danmark. Efter ett nytt besök på Provia och övernattning i Råå, fortsatte vi till Värnamo Camping innan sista sträckan hem . Resan varade i 25 dagar. Vi körde 650 mil. Övernattade gjorde vi på gratisplats 9 nätter, husbilsplats med viss service och lägre pris 8 nätter, samt campingplats 7 nätter till en kostnad av ca 1600 :- allt som allt. Bilen har vi hittills kört 1830 mil sedan köpet den 27/6 2006. Den är liten och nätt, lätt att parkera, vänder på en femöring och har som tur är inte gett oss några problem alls. |
